Demenssjukdomar drabbar i allt högre grad en åldrande population. Med detta följer ett antal komplikationer och problemskapande beteenden som påverkar omvårdnaden. Syftet var att undersöka på vilket sätt olika typer av musik kan ha en positiv effekt på demenspatienter och därmed underlätta och förbättra omvårdnadsarbetet. Metoden som valdes var en litteraturstudie. Som teoretisk referensram valdes Katie Erikssons omvårdnadsteori.

Hos grisar finner man flera stereotypiska beteenden, som rörbitning och svansbitning. Dessa beteenden är relativt vanliga hos grisar. En miljöberikning definieras som förbättring av ett djurs välfärd, både psykologisk och fysiologiskt, genom förändringar hos djurets omgivning.Denna studie har undersökt om miljöberikningar kan minska stereotypiska beteenden hos grisar. De två olika miljöberikningar som har använts är en jutesäck fylld med halm och en Jolly Ball?.

  AbstractLitteraturstudien är en kvalitativ ansats att beskriva mänsklig ondska genom aktuella teoretiker; Philip Zimbardo och Ervin Staub. Syftet var att beskriva ondska i beteenden genom att slutligen pröva teorier om ondskefulla beteenden mot en fallstudie av Josef Fritzl. Analysens utgångspunkt är person v.s. situation där uppväxtvillkor, sociala beteenden, miljö/situation och de grundläggande basala behoven hos oss som individer är i fokus. Resultaten påvisar vikten av att ur ett inlärningspsykologiskt perspektiv beskriva ondskan i inre och yttre beteenden för att konkretisera och beskriva dess beteendekomponenter.

Att ha papegojor som sällskapsdjur har blivit väldigt populärt, det är det fjärde vanligaste husdjuret i USA. Men antalet papegojor med beteendestörningar är högt och olika sorters stereotypier och självmutilerande beteenden som fjäderplockning är vanligt hos sällskapspapegojor. Syftet med den här studien är att se på vilka beteendestörningar som är vanligast hos sällskapspapegojor och vilka naturliga beteenden de grundar sig på. Syftet är även att kolla på hur olika berikningar kan bota och förebygga problembeteenden och stereotypier. Anledningen till att sällskapspapegojor utvecklar så många problem är troligen orsakat av hur de hålls.

Denna magisteruppsats undersöker vilka attityder, värderingar och beteenden som arbetsgivare och yrkesarbetare i den svenska byggbranschen har då det gäller användningen av personlig skyddsutrustning..

I denna undersökning studeras om motiv till prosociala beteenden påverkar sociometrisk och upplevd popularitet bland elever i årskurs 2 och årskurs 4 (n= 209). Genom självskattningar och lärarskattningar fanns fyra motivkategorier vilka var altruistiska, scripted, expansivt egoistiska och defensivt egoistiska. Faktoranalyser reducerade dessa kategorier till två motivfaktorer vardera för lärare och elever. Primärt utgörs dessa av motiv med antingen yttre eller inre belöningssystem.Resultaten av analys med ANOVA visar att elevernas självskattningar av motiv inte ger någon effekt på sociometrisk eller upplevd popularitet. Lärarnas skattningar av motiv visar att sociometriskt populära barn i högre utsträckning än andra grupper är mer prosociala och altruistiska, att de motiveras av ett inre belöningssystem.

Rapporten handlar om hur människor attribuerar, det vill säga tillskriver, orsaker till beteenden i moralbaserade situationer och om det finns skillnad i hur män och kvinnor attribuerar beteenden. För att undersöka hur människor attribuerar har man i denna undersökning låtit män och kvinnor göra bedömningar om varför man själv eller ?någon av samma ålder och kön? gör som de gör i specifika situationer. Detta gjordes i en enkät innehållande två situationer med vardera fyra orsaker som rangordnas efter hur troliga de är som anledning till vad som hände i situationen. Enligt resultaten finns det en signifikant skillnad i hur människor attribuerar beteenden men det beror på vilken situation de befinner sig i.

Denna studie syftar till att undersöka hur föräldrars beteenden påverkar sina aktivt tennisspelande barn i samtliga tennissammanhang ur tennistränarens perspektiv i Sverige. Tidigare studier, som är gjorda i andra länder, visar att de flesta tennistränares upplevelser med föräldrar inom tennis är positiva. De problematiska beteenden hos föräldrar som tennistränare upplevt är oftast under tävlingssammanhang då deras barn spelar match. Det finns en kunskapslucka i Sverige kring detta ämne då inga studier är gjorda kring tennisföräldrars beteenden och dess påverkan på sina barn. Fem semistrukturerade intervjuer utfördes på fem svenska tennistränare från olika delar av landet.

Minion- en ordningsam vän i tvättstugan.Tvättstugan. En samhällstjänst som alla tar för givet eller en arena för dåligt beteende. Vad den än är så är den stället där beteenden som fusk med städning samt stulna tvättider och kläder sker vilket kan mynna ut i riktigt allvarliga bråk som polisanmäls. Att ändra på tvättstugan och hålla ett vakande öga över den kostar pengar och det har inte alla. Under dessa förhållanden kommer problemen som påträffas där, bara att fortsätta att existera tills alla tvättstugor stängs.Forskning har visat att bilder på ögon motarbetar beteenden som orsakar problem i tvättstugan.

Sammanfattning      I Socialstyrelsens rapport Teckenekonomi för barn och unga på hem för vård eller boende      framkommer att det, applicerat på svenska förhållanden, inte finns några vetenskapliga      stöd för huruvida teckenekonomin är effektiv som behandling samt att det inte finns några      vetenskapliga stöd till att teckenekonomin skulle ha önskad effekt. Denna studie avser att      undersöka hur behandlingsansvariga på HVB förklarar arbetet med och upplever effekterna av      teckenekonomi som metod för att förändra beteenden hos barn och ungdomar som inte har fyllt 18 år. Studien beskriver även de teoretiska ursprung teckenekonomin har samt tidigare forskningom teckenekonomi på institutioner. Studien bygger på en kvalitativ metod som grund och fyra behandlingsansvariga på HVB har intervjuats om deras tankar om teckenekonomi som behandlingsmetod. Resultaten som framkommer i studien är att de behandlingsansvariga som deltagit i studien anser att teckenekonomin är en effektiv metod för att förstärka önskade beteenden hos de ungdomar som ingår i behandling, men samtidigt lyfter de att det är viktigt att de som arbetar medteckenekonomi har rätt utbildning, att metoden inte har bestraffande inslag samt vikten av allians med ungdomarna för att nå ett framgångsrikt resultat..

Till följd av ekonomistyrning uppkommer olika former av beteenden. I revisionsbranschen utgör tidsstyrning den största delen av styrningen, vilket ter sig logiskt då löner är den största kostnadsdrivaren. Tidsstyrningen ger i många fall upphov till tidspress, vilket i sin tur tenderar att ge upphov till olika typer av dysfunktionella beteenden. Dessa dysfunktionella beteenden står i kontrast mot revisionens syfte, nämligen att borga för kvalitet och riktighet i företagens ekonomiska information. I tidigare studier i andra länder (bland andra USA, Storbritannien, Irland och Australien) har dysfunktionella beteenden visats uppkomma till följd av hög tidspress.

Elevers störande beteenden i undervisningen utgör en del av lärares vardag och innebär problem som de måste hantera men även förebygga. Enligt Skollagen har alla elever rätt till arbetsro i klassrummet och lärares uppgift är att skapa en miljö där de kan få det (Skollagen 5 kap. 3§). Syftet med förevarande studie är att få fördjupad förståelse för gymnasielärares uppfattningar om störande elevbeteenden i klassrummet, att förstå hur de hanterar dessa samt hur de uppfattar att de har fått kunskap om detta område samt om klassrumsledarskap.Kvalitativa intervjuer har använts som metod i förevarande studie med motiveringen att den lämpade sig väl till studiens syfte. Genom att enskilt intervjua gymnasielärare om deras personliga uppfattningar om och arbete med störande beteenden i klassrummet fanns stora möjligheter att tillägna mig ett rikt empiriskt material bestående av berättelser ur deras egna verklighetsvärldar.Studiens resultat visar att prat, mobiltelefonanvändning, undvikande av arbete, sen ankomst och fysiskt störande beteenden är de beteenden som är mest störande hos eleverna enligt gymnasielärarnas uppfattningar.

Denna single case studie, med multipel baslinjemätning över beteenden, utvärderade huruvida frekvensen traumarelaterade undvikandebeteenden minskade vid 12 sessioners behandling under 6 veckor med Seeking Safety (en behandlingsmanual med copingstrategier för PTSD och samtidigt missbruk), hos patienter med PTSD som inte bedömts lämpliga/redo att direkt börja traumafokuserad KBT. Därutöver utvärderades huruvida behandling med Seeking Safety, kunde öka villigheten att genomgå traumafokuserad KBT. 4 patienter deltog i studien varav 3 fullföljde behandlingen. Resultaten visade en svag tendens i riktning med hypoteserna, men studiens resultat i sin helhet ger ej stöd för behandlingens effekt hos patientgruppen. Av denna studie går ej att utläsa huruvida behandling med Seeking Safety kan leda till minskning av traumarelaterade undvikande-beteenden..

Med utgångspunkt att självskadebeteende är ett internaliserat problem är syftet med studien att i en ungdomspopulation undersöka om självskadebeteende även är länkat till externaliserade problem. Vi undersöker även om självskadebeteende hänger samman med att i olika miljöer utsättas och utsätta andra för negativa beteenden. Studien använder redan insamlade data i forskningsprojekt kallat - ?Sju Skolor?: Center for Developmental Research (CDR). Data samlades in från 1478 högstadieelever.

Vårt mål var att ta reda på om mjölkkors naturliga beteenden får utövas i de befintligadjurhållningssystemen och undersöka skillnader mellan KRAV och konventionelldjurhållning. Intervjuer görs på 35 konsumenter, 6 bönder och 2 djurskyddsinspektörer.Konsumenter intervjuas för att se hur mycket allmänheten vet om ekologisk hållning avmjölkkor och deras naturliga beteenden. En statistisk analys gjordes på intervjuerna avkonsumenter och bönder. Tre bönder på respektive produktion intervjuas för att få enjämförelse av åsikter om naturliga beteenden samt djurskyddsinspektörers åsikt om hurhållningen av kor fungerar tas fram. Bönderna på KRAV har alla lösdrift, längre bete ochavvänjer kalven senare.